Etikettarkiv: Örebro

”Larmkameror” kan ge ökade resurser till skolan eller mer öppet på fritidsgårdarna i Örebro

Idag bjöd vi Socialdemokrater in till ett kunskapsseminarium om ”larmkameror”. Och jag är nu ännu mer övertygad i min inställning till detta: Om vi jobbade med ”larmkameror” på samma sätt som de gjort på 48 av Stockholms skolor skulle vi på sikt kunna frigöra pengar som kan gå till fräschare skolor, fler lärare eller mer öppet på fritidsgårdarna. Den årliga kostnaden för skadegörelse har minskat dramatiskt i Stockholm: på de tre första åren sparades nära 10 miljoner in bara på minskat klotter och fönsterkross.

På dagens seminarium berättade företrädare från Browik och MindMancer om erfarenheterna från användandet av ”larmkameror” på Stockholms skolor (Sveriges största installation av kameror). Avslutningsvis diskuterades hur Örebro kommun i framtiden skulle kunna använda ”larmkameror” i högre utsträckning än idag.

Stockholm har på tre år mer än väl tjänat in de investeringar de gjorde när de satte upp ”larmkameror” på 50 skolor. Stockholm stads fastighetsbolag redovisar minskade kostnader på 17 miljoner (åren 2007-2009), att jämföra med kostnaden för ”larmkamerorna”/värmedetektorerna på 8 miljoner.

Jag tycker att det är dags att utreda en stor investering i ”larmkameror” i Örebro. Tillsammans med utökad information till allmänhet och grannar, förebyggande arbete och andra insatser innebär det ökad trygghet, mer resurser till skolan och bättre förutsättningar att tidigt förebygga att unga fastnar i kriminalitet.

Mer om Stockholms satsning:

  • På 48 av Stockholm stads skolor har SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB) investerat i totalt 130 kameror som är kopplade till en dygnet-runt-bemannad larmcentral där erfaren personal bedömer om risker som upptäcks ska leda till larm till brandkåren, polisen eller att en patrull av fältassistenter ska skickas till platsen.
  • I Stockholm har man en specialgrupp med fältassistenter som rycker ut till skolorna när larmet går till exempel på grund av att en grupp ungdomar är ”för nära skolan” eller att man upptäcker andra ”riskbeteenden” och mönster som sannolikt kan leda till skadegörelse, brand eller inbrott.
  • Systemet är levererat av Örebro-företaget Browik, tillsammans med Göteborgsföretaget MindMancer (som levererar programvara och övervakning av värmedetektorerna).
  • Sedan kamerainstallationen har ingen av de 48 skolorna drabbats av någon brand på skolans utsida (som bevakas), men även det totala antalet skolbränder har minskat. I Stockholm konstateras att kostnaden för klotter och skadegörelse inte försvinner men att den minskar, tillsammans med de stora kostnaderna för ökade försäkringspremier.
  • MindMancers system bygger på att datorerna, efter anvisningar, sorterar bort ointressant information så att larmoperatören kan koncentrera sig på det som är risk. Kamerorna/värmedetektorerna täcker utan problem 300-400 meter, vilket gör att det krävs färre kameror (i snitt 2,2 kameror per skola i Stockholm). Värmekameran ser lika bra när det är mörkt (vanliga kameror kräver ljus för bra bild), är oberoende av väder och identifierar inte personer vilket skyddar integriteten.

Ett överklagande FP kan komma att ångra

Idag publicerar NA min krönika, denna gång om ett eventuellt omval i Örebros nordöstra valkrets. Jag tror att ett omval gynnar Moderaterna och Socialdemokraterna (läs mer om mina beräkningar här). Fast egentligen tror jag inte att det blir omval. Här är krönikan, i sin helhet:

Nu tror somliga att det är klart att det blir omval i Örebro. Trots att det är känt att den röst som tappades bort i Halmstad inte skulle förändrat valutgången så kan just den rösten innebära att tusentals örebroare måste rösta om.

Om det blir omval får vi veta först om cirka en månad och därför borde alla politiker i Örebro kommun samlas för att hitta långsiktiga svar på örebroarnas viktigaste fråga: ’vem ska styra Örebro framöver?’ Vi borde prata om ledningen, om jobben, om kommunens ekonomi, om skolan och omsorgen och om nya företagsetableringar i Örebro. Att låta Örebro sakna en tydlig ledning i uppemot ett halvår är inte rimligt, om det skulle bli omval dröjer det nämligen till april-maj innan en nyvald kommunledning tillträder. Nu, mer än tidigare, behöver Örebro en bred samling för jobb och utveckling.

En snabb repetition: vid valen den 19:e september slarvades det med rösthanteringen, bland annat i Halmstad där ”poströster” tappades bort och inte blev räknade. En av de bortslarvade halmstadsrösterna hörde hemma i den nordöstra valkretsen i Örebro, där Socialdemokraterna tog det sjunde mandatet med en rösts övervikt. Om den bortslarvade rösten hade varit en folkpartiröst hade FP fått ett mandat till.

Nu är det dock allmänt känt att rösten inte var en röst på Folkpartiet: den enda som vet vad det står på den borttappade rösten är hon som röstade, och hon har uttalat sig i radio och berättat att hon INTE röstade på Folkpartiet. Det är alltså en lite irriterande ironi att det mycket väl kan bli omval på grund av en röst som vi vet inte skulle ha förändrat valresultatet.

Valprövningsnämnden kommer att avgöra frågan i december och de ska ta hänsyn till såväl sannolikhet som till praktiska detaljer. Till exempel ska de söka andra sätt att lösa oklarheter än att besluta om omval (läs lagtext här!). Omval ska bara hållas om det är säkert att misstag påverkat valutgången. Och det är ju, trots allt, inte ens troligt att det gjort det (däremot borde de allvarliga misstagen leda till avskedanden och andra förändringar bland annat i Halmstad).

Men även om det skulle bli omval så tror jag inte för ett ögonblick att det skulle gynna exempelvis Folkpartiet, eller att det skulle innebära ett fortsatt högerstyre i Örebro.

Man kan ganska säkert utgå från att stora partier normalt gynnas av omval, i ett omval i en enda valkrets får små partier mindre uppmärksamhet än i en vanlig valrörelse. I detta fall kan man dessutom utgå från att Folkpartiet kommer att tappa på grund av att många väljare är irriterade på FPs anklagelser och verkar tycka att de agerat som dåliga förlorare. Jag tror dessutom att Miljöpartiet kommer att förlora på att deras stöd till högerpartierna blir ännu mer uppmärksammat då det är uppenbart att de inte stöder ett rödgrönt styre i Örebro.

Ett enkelt antagande om att var tionde väljare i valkrets Nordost byter parti vid ett omval, att de stora partierna gynnas på bekostnad av de små och att Folkpartiet och Miljöpartiet drabbas särskilt innebär att såväl Folkpartiet som Centerpartiet riskerar att förlora varsitt mandat i Kommunfullmäktige – till Moderaterna och Socialdemokraterna (hur jag räknat kan du se här).

I sak förändrar inte detta balansen mellan de båda tidigare ”blocken” i Örebro-politiken. Men det innebär att Moderaterna skulle utgöra mer än hälften i ett högeralternativ och att S+V skulle vara ännu närmare att på egen hand bilda ett majoritetsstyre.

Folkpartiets överklagande av valresultatet var inte bara magsurt utan dessutom otaktiskt. Hade jag – gud förbjude – varit folkpartistisk partistrateg skulle jag ha sagt: ”andas ut och var tacksamma för att vi inte tappade mer – nu tar vi tag inför nästa val, för ett omval tjänar vi ingenting på”. Men det var inte vad folkpartisterna gjorde. Och jag tror att de kommer att få anledning att ångra det beslutet.

Ett omval stärker S och M

I torsdags rapporterade media att Valmyndigheten yttrat sig och att de konstaterar att det kan bli omval i nordöstra valkretsen i Örebro. Nyheten ledde till olika typer av reportage, och jag medverkade i såväl Radio Örebro och i Tvärsnytt. Valmyndighetens yttrande (som du kan läsa här) är möjligen något tydligare än man kunde anat, men likväl säger de ungefär det man kunde väntat sig: Halmstad har tappat bort en röst som hörde hemma i den nordöstra valkretsen i Örebro och om den var en röst på folkpartiet hade FP fått ett mandat till (nu är det i och för sig känt att rösten inte var en FP-röst, men det har inte Valmyndigheten tagit hänsyn till eftersom det inte är deras uppgift – det kan dock anses vara Valprövningsnämndens uppgift att ta hänsyn till).

Men med anledning av den där nyheten och de frågor jag fick från journalisterna roade jag mig med att räkna i Valmyndighetens valsimulator. Då blir det så här:

M: 6110 röster (+1200 röster), 5 mandat (+1)

C: 883 röster (-400 röster), 0 mandat (-1)

FP: 900 röster (-1040 röster), 0 mandat (-1)

KD: 1057 röster (-400 röster), 1 mandat (+/-0)

S: 9982 röster (+1200 röster), 8 mandat (+1)

V: 1296 röster (+/-0), 1 mandat (+/-0)

MP: 946 röster (-400), 1 mandat (+/-0)

SD: 1204 röster (+/-0), 1 mandat (+/-0)

Slutsatsen är att Moderaterna och Socialdemokraterna får varsitt nytt mandat, vilket i sig inte förändrat majoritetsförhållandet i Kommunfullmäktige.

Totalt antal röster 22378 (samma antal som de ovan nämnda partierna fick totalt i september, jag har räknat bort ”övriga partier” för att göra det lite enklare). Totalt finns 27395 röstberättigade i valkretsen.

Om man sedan räknar på att valdeltagandet ökar med 100 personer i vart och ett av Vivallas tre valdistrikt (där valdeltagandet är lägst, mellan 62 och 65%) så förändrar det ingenting i beräkningen ovan, förutom att S kommer närmare ett nionde mandat…

Hur jag gjorde:

  • Jag utgick från att exakt samma antal personer går och röstar om det blir omval (det är i och för sig inte troligt: å ena sidan kommer några röster att försvinna av olika skäl men å andra sidan tror jag att valdeltagandet kommer att bli högre).
  • Jag utgick från att var tionde väljare ändrar sig: det är ett någorlunda rimligt antagande (även om det är omöjligt att förutse) eftersom ett omval måste anses vara ett helt nytt val (se nedan om övriga antaganden som hänger ihop med detta).
  • Jag utgick också från att stora partiet tjänar på ett omval, och det är ett rimligt antagande: det som lyfter små partier i valrörelserna anses vara att de får mer uppmärksamhet än de får annars. I ett omval kommer de inte att uppmärksammas så mycket i exempelvis media. Och de stora partierna kommer att kunna mobilisera alla resurser i den valkrets där omvalet sker.
  • Jag utgick från att Folkpartiet kommer att tappa många röster, på grund av att många människor är irriterade på deras överklagande som av många anses vara ”surt sa räven” (att överklaga leder sällan till ökad sympati).
  • I övrigt fördelade jag tappet (som blir konsekvensen av att de stora partierna går framåt) jämnt mellan de andra små partierna (vilket självklart inte kommer att ske). Jag tror visserligen att Miljöpartiet kommer att tappa vid ett eventuellt omval eftersom deras stöd till en högerkommunledning kommer att vara mer uppenbart nu (utan rödgrön riksvalrörelse och efter att de tydligt tagit ställning efter valet). Men jag gjorde det lätt för mig och drog bort lika mycket från dem som från KD och C.
  • Jag lät V och SD stå kvar på exakt samma antal röster. V för att de verkar ligga på den nivån (samma antal 2006) och att jag inte kan se varför de skulle tappa denna ”kärntrupp”. SD spelar ingen roll för majoritetsförhållandena så dem brydde jag mig inte om (även om jag tror att det kan finnas en risk att de ökar i ett omval då fler förmodligen är trötta på ”det där politiska käbblet”).

Osannolika resultat (s)?

Idag publicerar NA min krönika om valresultatet (läs hela krönikan här). I Örebro lyckades vi gå emot det katastrofala resultatet på riksplanet. I Örebro var Socialdemokraterna det enda parti som både ökade jämfört med valet 2006 och som ökade jämfört med det nationella resultatet i år. Tidigare fick Socialdemokraterna ungefär samma resultat i Örebro som i riket; när det gick bra i riket gick det bra i kommunvalet i Örebro, och tvärtom. Det sambandet finns inte längre: i riket fick Socialdemokraterna 30,66% och i Örebro 39,4%.

En förklaring som jag för fram i krönikan handlar om att vi i Örebro pratade mycket om jobb, företagande och tillväxt och att vi var trovärdiga i att vi hade idéer for Örebros utveckling. De flesta örebroare vet att vi drivit på för att skapa fler jobb, även i fall där den nu styrande majoriteten i kommunen tvekat eller stoppat. Tillväxtprofilen i Örebro, tillsammans med skarpa förslag om att förbättra skola, vård och omsorg, gjorde att vi i Örebro hade mindre problem med det jag i krönikan kallar ”spökfrågorna”. På liknande sätt var det med Sigtuna (ett annat tydligt framgångsexempel för S).

Här är några resultat från områden med mycket villor och som till stor del bebos av medel/höginkomsttagare (precis de grupper som Socialdemokraterna förlorade i exempelvis storstadsområdena). Jag tycker att de sex resultatetn nedan är goda argument för att vi gjorde något väldigt bra i Örebro – och jag tror att det handlar om att vi vågade prata jobb, tillväxt, utveckling och företagande:
Karlslunds valdistrikt: S +3,65%
Nya Hjarsta västra: S +2,99%
Nya Hjarsta östra: S + 1,37%
Eklunda: S +1,85%
Mosjö: S +1,43%
Mosjö-Täby: S +1,35%
Brickeberg: S +9,2% (till 36,82%!)

#7 Ett Örebro där alla vågar gå ut

Nu presenterar jag uppdrag på löpande band… Idag handlar det om hur vi gör Örebros gator tryggare: jag har på morgonen presenterat ”Tretton punkter för ett Örebro där alla vågar gå ut”. Så här skriver vi i inledningen: ”Oron för vad som händer i Örebro delar vi alla; lösningarna måste vi också ta ansvar för gemensamt. Det finns inget politiskt förslag som tar bort all oro eller som gör att brottsligheten försvinner. Men tillsammans kan vi ta viktiga steg för att göra Örebro tryggare.”

Förslagen i programmet handlar om allt från att öka stödet till nattvandrare (bland annat genom gratis bussresor), att undersöka hur en stödtelefon kan inrättas (dit människor kan ringa på helgnätterna för att känna sig trygga) till att investera i tryggare utemiljö (bättre belysning och klottersanering), att effektivisera polisens arbete och att värna den personliga integriteten (jo, jag tycker faktiskt att det hör hemma här!).

Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat. 
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare

#8 Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare #fb

Idag deltog jag (som jag bloggat om tidigare) på ett arrangemang ordnat av Assistansia om tillgänglighet i staden. Som en del i det fick jag (och min meddebattör, Inger Högström-Westerling, M) låna en rullstol som vi använde under förmiddagens arbete. Det gav viktiga lärdomar. Det handlar om trottoarkanter, trappsteg, lutning på gator och mycket annat som jag aldrig annars tänker på.

Och det leder mig till uppdrag nummer 8 som jag ska ge förvaltningen om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet: att uppmuntra felfinnare.

När vi lämnade tillbaka rullstolarna och skulle debattera tillgänglighet på Våghustorget så fick jag ta del av andra exempel på vardagshinder som ställer till det för personer med funktionsnedsättningar. Det kan handla om parfymsprut på offentliga toaletter som skapar enorma problem för astmatiker och allergiker. Det kan handla om ryckiga och skumpiga bussar som vållar smärta för till exempel polioskadade. Och mycket annat som inte jag ser eller tänker på, eftersom jag lever i min lilla bubbla utan funktionsnedsättning eller andra problem…

Precis som med rullstolserfarenheten så ser tusen ögon mer än två. Alltså borde vi uppmuntra örebroare att rapportera fel och problem i staden. Det kan handla om potthål i gatan, trasiga lyktstolpar eller anläggningsarbetare som ställt en stor grävskopa tvärs över cykelbanan. Och det kan handla om trappsteg som är livsfarliga för rullstolsburna.

Jag skulle önska att Örebro tog fram en variant på den iPhone-tjänst som New York använder och som ger enskilda NY-bor möjlighet att enkelt rapportera skadegörelse, hål i gatan eller annat som behöver fixat. Med hjälp av sin iPhone (eller annan mobil, fast andra telefoner klarar inte att samla all info) tar man en bild som registrerar var problemet finns (via GPS-funktionen) och sänder felanmälan till New Yorks ”311-service” som är en gemensamt kundtjänst som tar hand om invånarnas alla frågor.

Tjänsten är måhända en detalj men är en del av en större helhet: att vi måste uppmuntra fler örebroare att enagera sig i Örebros utveckling. Därför behöver vi inte bara göra det lättare att rapportera fel – utan vi måste också (från kommunens sida) ta vara på denna kraft och göra det lätt att som privatperson hjälpa till.

Här finns, för övrigt, fler NYC-appar – det finns fler som vi borde kopiera till Örebro… 

Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat.

Här är #9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse

Attityder fixar inte gatstenar och trottoarkanter, Inger #fb

Idag deltog jag i en debatt om tillgänglighetsfrågor, tillsammans med moderaten Inger Högström-Westerling. Det var ett arrangemang ordnat av Assistansia för att i valrörelsen påminna om att år 2010 var det år då ”enkelt avhjälpta hinder” skulle vara just avhjälpta. Och det behöver man påminna om. Det har nämligen inte gått så väldigt bra.

Örebro är bättre än många kommuner på att göra staden tillgänglig för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Men det finns många, många, många kommuner som är mycket duktigare. Och tyvärr beror Örebros brister till stor del på samma sak som nedskärningarna i välfärden, de missade jobben och den avstannade utvecklingen: en passiv kommunledning har klantat bort de möjligheter som fanns att göra Örebro riktigt tillgängligt.

Att detta är viktigt är de flesta överens om i ord. I debatten blev det dock, än en gång, tydligt att det är sämre när ord ska förvandlas till handling. Moderaten Inger Högström-Westerling menade faktiskt på fullaste allvar att hinder i stadsmiljön i första hand berodde på attityder. Att hon och hennes högerkompisar skar ner de pengar som var avsatta för tillgänglighetsåtgärder i stadsmiljön menade hon inte påverkade saken nämnvärt (man ska i och för sig säga till Inger Högström-Westerlings försvar att hon i ett annat inlägg försökte leda i bevis att dålig framkomlighet på gatsten i city på något sätt kompenserades av att det blev mer pengar över till asfalt på andra ställen – och då hade ju tydligen pengarna någon betydelse i alla fall).

Om vi socialdemokrater får ta över ansvaret för att leda Örebro kommun kommer vi att fördubbla anslagen till tillgänglighetsåtgärder. Det innebär att det kommunala handikapprådet (där representanter för olika handikapporganisationer sitter) får mer pengar att använda för att rätta till hinder och problem i stadsmiljön. Jag menar att det kommer att göra stor skillnad i Örebro. Det gör skillnad, liksom ett tydligt nationellt rödgrönt löfte att i regeringsställning lagstifta om att diskriminering när det gäller tillgänglighet också ska omfattas av diskrimineringslagen (ett löfte som jag inte hört från de konservativa partierna – även om Inger Högström-Westerling försökte låtsas som att de lovat det). I Örebro vill vi socialdemokrater dessutom skapa ett ”lokalt Samhall” som kan ge jobb till människor som står långt från arbetsmarknaden. Det kan bli ett viktigt steg för att ge många människor nya möjligheter och för att skapa jobb och tillväxt i Örebro.

1 bortslösad skattekrona är 1 för mycket

I onsdags deltog jag på mitt första sammanträde med Fastighetsnämnden. Det var inte något normalt möte med några mått mätt. Förutom att två journalister från NA närvarade på hela mötet och att en fotograf sprang runt i rummet i början så var det en märklig känsla i och kring rummet. Anledningen var självklart NAs flerdagarsgranskning av Kommunfastigheters affärer. Det finns två sätt att se det hela på: antingen att jag har otur som tar plats i Örebros för tillfället mest omtalade och granskade verksamhet. Eller så kan man välja att säga att jag har tur som kommer in i verksamheten just nu.

För låt oss vara ärliga: det har funnits brister i kommunens fastighetsförvaltning ganska länge, oavsett namn på förvaltningen. Det har handlat om fördyrade projekt, oklara upphandlingar och missnöje från kommunens verksamhet (hyresgästerna). En del kritik har varit befogad och en del orättvis. En del kritik bör istället riktas mot Örebro kommuns ologiska investeringsprocess, en del bör riktas mot felaktiga/bristfälliga beställningar från den kommunala verksamheten. En del handlar bara om usel ledning (som när KS-ordförande Werme klantar sig, beordrar fram ett nytt kök i Parkteatern och sedan beskyller tjänstemännen för att ombyggnaden blir dyr…).

Oavsett politisk majoritet har den politiska ledningen försökt skaffa sig ett grepp över kommunens samlade fastighetsförvaltning, men som många nuvarande och tidigare ledamöter i nämndledamöter (och andra) kan vittna om har det varit svårt. Jag vet inte vad som är sant och rättvist återgivet men alltför många vittnar om en kultur där en del anställda vägrar underkasta sig politiska beslut och med en allmän ovilja från en del anställda mot rutiner, system och redovisning – sådant som är (eller borde vara) helt självklart i en verksamhet som bekostas med våra skattepengar.

Jag är glad för NAs granskning. Jag tror att det kommer att göra att skattepengarna används mer effektivt och att förskolor, skolor och äldreboenden får bättre lokaler. Jag tror inte att det förekommer fusk, oegentligheter eller annat olagligt i så stor skala att det i sig skulle innebära något större pengaläckage. Det är inte det som är huvudproblemet (även om alla olagligheter självklart ska anmälas och leda till en juridisk process). Huvudproblemet är att det tycks finnas grundläggande systemfel i verksamheten. Det verkar uppenbart att underhållsbehov, utförda upprustningar och annat inte dokumenteras tillräckligt bra. Det mesta tyder också på att de upphandlade ramavtalen (vilka företag man ska handla från, rangordnade i turordning) inte följs som de ska. Och det är helt uppenbart att det finns verkligt allvarliga brister i uppföljning och redovisning.

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” sa Gustav Möller. Och det är ju precis så det är. Varje krona som slösas bort på fel saker innebär en krona mindre för att förbättra förskolan för barnen eller äldrevården för de äldre som behöver vård och service. Det är det allvarliga. Om det skulle visa sig att någon enskild varit inblandad i oegentligheter eller gjort något brottsligt ska det utredas och leda till polisanmälan. Om brott kan styrkas ska personen straffas och om kommunen upptäcker att någon gjort något olämpligt (även om det kanske inte är olagligt) så ska den personen flyttas från sin tjänst. Men det här handlar inte om att stirra sig blind på enskildas hantering. Gör vi det kommer vi missa det viktigaste: att åtgärda brister i systemen.

Jag vet att både förvaltningschefen (Åsa Bellander) och Fastighetsnämndens ordförande (Hannah Ljung, M) håller med mig om vikten att gå till botten med detta och ta chansen att få ordning i rutiner, dokumentation och liknande. Och jag litar på att de kommer att driva det arbetet på ett bra sätt. När vi, om någon tid, tittar tillbaka på våren 2010 och NAs närgångna granskning kommer vi kunna konstatera att en (för många) jobbig period ledde till effektivare användning av skattebetalarnas pengar.

Ony musik (Streets, M.I.A. mfl). Ett försvarstal.

Jag vet att rätt många skrattar rätt gott och rätt rått åt mig för tillfället. Jag har nämligen upptäckt en del rätt fantastisk musik. Ungefär två år efter att alla andra upptäckte den… I det medelålders familjeliv jag lever visar det sig att en av de viktigaste beståndsdelarna i att upptäcka ny musik är att man har grannar som har unga syskon, för vore det inte för att grannen fått en skiva av sin hippe musikintresserade bror hade jag kanske aldrig upptäckt vare sig The Streets, M.I.A. eller The Kooks (tack iTunes för att det är så lätt att köpa musiken man upptäcker!). Jag har försökt många metoder för att hålla mig uppdaterad när det gäller musik. Länge trodde jag att gode vännen Micke fixade det, tillsammans med en prenumeration på Sonic och slumpvisa tips från andra. Men tydligen hjälper inte ens det. Ska fundera på vad jag ska göra åt problemet för jag vägrar inse att musikintresset fryser, stelnar eller stannar av bara för att man närmar sig 40-årsdagen. Så får inte ske.

Och medan jag försvarar mig för att jag ”upptäcker” ony musik lyssnar jag på den senaste spellistan. Riktigt grym, faktiskt:
1 Jace Everett – Bad Things (ledmotivet till True Blood på SVT: nu när det är uppehåll på tv måste jag få min dos av denna låt på annat sätt)
2 The Streets – Heaven for the Weather (fantastiskt bra! Vadå, är inte The Streets det allra senaste? Vadå, 2008? Tackar grannens bror)
3 Kent – Columbus (lysande låt, textraden ”hit till möjligheternas land” dök upp – vi pratar en del om möjligheternas land just nu…)
4 The Verve – Bitter Sweet Symphony (fantastiskt bra depressiv låt…)
5 M.I.A. – Paper Planes (Gjord 2008? Kan jag aldrig tro. Borde jag inte hört den tidigare då?… Konstigt nog är även detta grannens indie-brors smak)
6 Hello Saferide – 2006 (ännu äldre låt – påmind när jag såg gammal SVT-konsert med Säkert!, kul att se en artist göra en cover på sin egen låt…)
7 Prince and the Revolution – Paisley Park (”pappa det ringer”, säger dottern. Lär aldrig bli av med denna vare sig som ringsignal eller som spellistelåt. Påminner om båda barnen.)
8 Twisted Sister – We’re Not Gonna Take It (TS var i Örebro. Och jag var inte där. Tack iTunesstore för att det är lätt att uppdatera skivsamlingen, LP-skivor fungerar inte så bra…)
9 Millencolin – Battery Check (är det Millens bästa? Kanske inte, men den här lär någon få bända ur spellistan med kofot)
10 Annika Norlin – Och Jag Grät Mig Till Sömns Efter Alla Dar (också från SVT-konserten med Säkert!. lysande text och fantastisk låt)
11 R.E.M. Feat. Q-Tip – The Outsiders (sitter för evigt efter en av mina bästa konserter någonsin, vintern 2005)
12 Kent – Det finns inga ord (inte så peppigt, men vackert, vemodigt, bittert och lysande låtsnickrande)
13 The Rolling Stones – Paint It, Black (en del klassiker dör aldrig, också peppigt och uppåt…)
14 The Specials – Enjoy Yourself (It’s Later Than You Think) (spelas ofta i tv-serien Party Animals – annars hade jag aldrig upptäckt den)
15 The Kooks – She Moves In Her Own Way (tack grannensbrorsasmusiksmak!)

Samtal=lyssna+prata

Socialdemokraternas valrörelse bygger på samtalet. Och för att vara övertydligt brukar jag påminna mina partikamrater om att samtal innebär både att lyssna och prata.

När man lyssnar och pratar uppstår nämligen något nytt; man kan gemensamt komma till en ny förståelse. Det är ofta så nya idéer föds och det är definitivt så det måste gå till om man vill bli överens och nå ömsesidig förståelse. Självklart kanske du tycker.

Visst. Men ta en titt på vykortet här bredvid. Det låg i postfacket en dag.

Någon har ansträngt sig och letat fram ett vykort, uppenbarligen fast besluten att dela med sig av sina åsikter. Sedan har denne någon (gissningsvis en man) gått och köpt ett frimärke. Och för att visa att han bryr sig om andra människor rotar han fram ett klistermärke som visar att han bidragit till Hjärt- och lungfonden. Sedan letade han fram adressen till oppositionskansliet i Örebro kommun, för det var uppenbart till oss (Socialdemokrater och Vänsterpartister) han ville framföra sina tankar. Och sedan satte han sig att fundera på vad han skulle framföra. Och det gick väl sådär.

”Sätter er på ashlet. Ni vill bara tjäna pengar o skiter i oss andra” skrev han. Jag vet inte riktigt vad han hoppades uppnå med uppmaningen att vi skulle ”sätta oss på arslet”. Egentligen tycker jag självklart att han har fel, ingen av oss som jobbar på oppositionskansliet gör det för att tjäna pengar. Det hade jag gärna framfört till honom, och så hade han kunnat förklara vad han menade. Men tyvärr. Han undertecknade inte vykortet. Svårt att uppnå ett samtal då.

PS Hans vykort kom faktiskt till nytta på ett oväntat sätt: posten hade stämplat fel sida så frimärket gick att återanvända. Men inte ens den oväntade intäkten behöll jag privat: inte heller jag jobbar politiskt för att tjäna pengar.